Så såg tidningens väderprognos för den här dagen ut.
Den var fel! Fel, fel fel, fel, FEL!
Det snöade redan innan jag gick upp (vilket på grund av ljuset var betydligt lättare idag, och ändå misstänkte jag inget innan jag satte mig upp i sängen), och sedan tog det inte slut förrän solen gått ner.
Gårdagens pissregn och blåst hade antagligen kunnat göra rätt många deprimerade (det lilla som var kvar av helgens snö gick rent av under helt och hållet), och för egen del blev följden att jag stannade inomhus ytterligare en dag, fast det fick mig att bli ännu mer dyster.
Men idag, idag! Ljuvligt stilla snöfall. Juligt vitt, tyst, stämningsfullt. Jag var ute i en timme och lät den friska men milda kylan bita mina kinder skära. Åh, underbara inlandsklimat! Det är annat det än slättblåsten som gett mig huvudvärk året runt de senaste åren.
