De senaste åren har jag nästan uteslutande skött mina julklappsinköp hemma vid datorn, vilket passar mig alldeles förträffligt. Men nu tänkte jag i alla fall ge mig ut och känna på trängseln i affärerna ett tag, nästan bara för att lägga till något till julkänslan. För att det hör till.
Och det var väl som förväntat. Trångt. Varmt. Hetsigt. Fullt med onödiga saker i affärerna. Och vartenda behjärtansvärt ändamål var ute med sina pärmar och gjorde sitt bästa för att få oss vanliga människor att kvävas i vårt eget dåliga samvete.
Då måste jag ändå säga att jag på sätt och vis lyckades mycket bra med min shoppingtur, eftersom jag åtminstone inte för en sekund ruckade på övertygelse, principer och känsla. Jag vägrar nämligen köpa onödigt krafs bara för att fylla ut julklappshögen. Inte heller gillar jag att chansa alltför vilt och köpa saker som mottagaren kanske inte riktigt uppskattar. Och till dem jag bara ska ha något litet till vill jag inte välja något för tråkigt. Så då är jag tillbaka vid de vanliga, bra slags julklapparna, vilka främst utgörs av sådant som man inte ska köpa i butik, utan vid det här laget redan skulle ha nätshoppat som vanligt.
Så när armarna började domna bort (ja, de gör det när jag går länge så där i tung jacka) åkte jag hem utan en enda kasse - och var underligt nog rätt nöjd. Nu var det ändå bara de sista kompletteringarna jag var ute efter, så det var inte så farligt. Men det är uppenbart att jag har glömt hur man tänker ut bra presenter, eller kanske snarare spontanhittar sådana. Tur att jag inte tillhör dem som har planerat in alla sina julklappsinköp till den kommande helgen. Då hade jag verkligen inte känt mig särskilt väl till mods nu.