Eller så beror det på alla verb jag böjer och skriver med yttepyttesmå bokstäver att jag är trött i ögonen. Det skulle ju kunna vara en teori förstås.
Varför jag skriver med så små bokstäver?
Jag vet inte riktigt. Det kanske är så att jag har levt ett tidigare liv som utvandrare, där jag tvingades skriva mina långa brev hem till Sverige på små fjantiga brevpapperslappar som, liksom allt papper, hade den dåliga ovanan att ha en begränsad yta?
Eller kanske inbillar jag mig att jag blir en riktig författare som skriver riktiga böcker om min handskrivna text är lika liten som tryckt text är i de böcker jag läser?
Eller kanske tränar jag omedvetet inför något sådant där galet världsrekordförsök man läser om ibland, där jag ska försöka få plats med innehållet i samtliga Elfa-kataloger på baksidan av en skjortknapp?
Eller så menar jag att det är lika bra att skriva allt så smått att det är oläsligt för andra, så att den gång jag verkligen råkar skriva om intressanta hemligheter är det ingen som misstänker något och ens försöker tyda det!
Eller så är jag bara väldigt ... sparsam med papper.
onsdag 14 januari 2009
Göteborg - andra året
Från och med nu blir årstidsväxlingarna, de årligen återkommande evenemangen och de göteborgska högtiderna lite av en uppföljare. Nu är jag redan inne på andra året här. Det känns en smula underligt.
Ska jag sluta kalla mig ny i stan nu? Fast nästan alla jag träffar har ju bott här större delen av sitt liv förstås, så det är ju relativt. Kommer jag att sluta se på allt med en barnsligt fascinerad och förtjust blick? Blir allt genast till grå rutin som jag inte lägger märke till och uppskattar ordentligt? Eller kan det fortsätta att vara så här bra ett tag till?
Nåja, en sak är i alla fall inte som jag minns hur januari var förra året. Vädret. Nu har det varit mörkt, mörkt, mörkt i så många dygn i sträck att jag börjar tappa synen, och så kan det bara inte ha varit förra året, för då skulle jag inte minnas min första månad i Göteborg som så solig och klarblå. Aha! Det kanske är slut på nybörjarturvädret! Det kanske är nu det blir som alla hotade med innan jag flyttade hit!
Men i så fall blir det ju ändå något nytt med det här nya året, det första året som "inte ny i stan". Så trevligt. Det ser jag fram emot att få se!
Ska jag sluta kalla mig ny i stan nu? Fast nästan alla jag träffar har ju bott här större delen av sitt liv förstås, så det är ju relativt. Kommer jag att sluta se på allt med en barnsligt fascinerad och förtjust blick? Blir allt genast till grå rutin som jag inte lägger märke till och uppskattar ordentligt? Eller kan det fortsätta att vara så här bra ett tag till?
Nåja, en sak är i alla fall inte som jag minns hur januari var förra året. Vädret. Nu har det varit mörkt, mörkt, mörkt i så många dygn i sträck att jag börjar tappa synen, och så kan det bara inte ha varit förra året, för då skulle jag inte minnas min första månad i Göteborg som så solig och klarblå. Aha! Det kanske är slut på nybörjarturvädret! Det kanske är nu det blir som alla hotade med innan jag flyttade hit!
Men i så fall blir det ju ändå något nytt med det här nya året, det första året som "inte ny i stan". Så trevligt. Det ser jag fram emot att få se!
Målmedveten
Det var förstås inte ett nyårslöfte, eftersom jag inte håller mig med sådana. Jag står vid mina löften till andra, men sällan till mig själv, det är helt hopplöst. Så det var nog mer något slags mål, något jag skulle göra under 2009.
Och det är redan gjort. Innan jag kommit två veckor in på året. Räknas det ens då? Får det vara så enkelt? Hittar man genast på nya mål då eller tar man ledigt ett tag?
Hur som helst känns det rätt gött.
Och det är redan gjort. Innan jag kommit två veckor in på året. Räknas det ens då? Får det vara så enkelt? Hittar man genast på nya mål då eller tar man ledigt ett tag?
Hur som helst känns det rätt gött.
tisdag 13 januari 2009
Inte ett dugg klarare idag
Idag har jag när det gäller 1 ombetts att redogöra för hur min arbetssituation för våren ser ut i övrigt, för att sedan saker ska kunna bestämmas vidare och jag ska få mer information om just den delen.
Ja, det är ju lätt (inte!) när jag angående 2 har fått informationen att jag kommer att få mer information nästa vecka. Inte minsta antydan till ja- eller nejsvar där.
Beträffande 3 väntar jag fortfarande och hoppas på lite tur och vidare överenskommelser.
Så just nu är väl det enda jag kan göra att försöka plugga så gott jag kan för att inte förvärra läget ytterligare genom att inte klara tentan.
Ja, det är ju lätt (inte!) när jag angående 2 har fått informationen att jag kommer att få mer information nästa vecka. Inte minsta antydan till ja- eller nejsvar där.
Beträffande 3 väntar jag fortfarande och hoppas på lite tur och vidare överenskommelser.
Så just nu är väl det enda jag kan göra att försöka plugga så gott jag kan för att inte förvärra läget ytterligare genom att inte klara tentan.
måndag 12 januari 2009
Helst vill jag ha hela kostymen
Just nu är jag lite nervös. Situationen inför den vårtermin som börjar nästa vecka är minst sagt oklar och rörig. Jag har gått från att ha planerat helt säkert för en kombination av kurser som skulle ge heltidsstudier till att nu sväva i ovisshet om alltihop.
Tänk om det inte ens blir en tumme!
Kan ni hålla en sådan åt mig så länge i alla fall? Tack.
Tänk om det inte ens blir en tumme!
Kan ni hålla en sådan åt mig så länge i alla fall? Tack.
Ett år i Göteborg
Det går inte att säga något annat än att mitt första år i Göteborg har varit helt fantastiskt. Jag hoppas att det på något sätt har framgått när jag har berättat om mina upplevelser både här och i andra sammanhang, för det är inte på grund av någon hurtighetsiver jag har lagt mig till med som jag har varit positiv till nästan allt.
Men så har jag ju haft bästa möjliga förutsättningar också. Tänk att som ny i stan få bo i vad jag på allvar misstänker är den allra bästa stadsdelen: lugn (bortsett från lite rån och skottlossning runt hörnet), vacker, idyllisk, gammaldags och modern på en gång, med alla bekvämligheter inom räckhåll och härliga promenadvägar efter älv, upp på berg och genom parker runt omkring, med en minuts gångväg till Järntorget, varifrån jag har kunnat åka till nästan allt jag har behövt åka till direkt, utan byten och långa extrapromenader, och med alla vänner, skola, bibliotek, museer, saluhallar och andra sevärdheter, affärer och inte minst Liseberg inom 10-30 minuters cykelväg, och när det har varit evenemang som filmfestival, kulturkalas och liknande har jag haft det mesta inom bekvämt promenadavstånd.
Det har varit bra väder nästan hela året, utom möjligen den senaste månaden. Alla jag redan kände här har tagit väl hand om mig och gett mitt sociala liv en rejäl skjuts, och jag har också haft enorm tur med människor jag har träffat genom utbildning och tillfälliga jobb, för att inte tala om min lånefamilj, som var helt okänd för mig när jag flyttade ner, men som har varit till mycket glädje och hjälp. Ja, faktiskt har jag upplevt att jag har haft turen med mig för det mesta.
Här kan man ju välja om man vill se det som lite hjälp på traven att komma någonvart med det nya livet och få ett stärkt självförtroende, eller om man kanske snarare tycker att det beror på en redan positiv inställning att jag uppmärksammar de positiva händelserna i första hand och att det därmed blir något slags god cirkel. Vilket som går bra för mig. Flyt har jag haft i alla fall.
Egentligen kan nog ett första år i en ny stad inte bli bättre. Antagligen kan inte något år ens i den här stan bli bättre. Vart jag sedan än flyttar kommer det att finnas nackdelar som inte Haga har, och vad jag än gör så kommer jag oundvikligen att efterhand sluta imponeras av allting här. Det kommer att bli mer som för alla andra som bor här. Det behöver ju inte betyda att det blir dåligt för det, eftersom Göteborg faktiskt är en bra stad överlag, men det kommer aldrig att bli som det första året igen. Så bra då att jag har varit så duktig på att ta vara på dagarna, speciellt under den långa lediga sommaren i stan, och verkligen njutit av allt det goda som har kommit i min väg. Hoppas att jag kan fortsätta att göra det i alla fall, vad som än händer framöver.
Men så har jag ju haft bästa möjliga förutsättningar också. Tänk att som ny i stan få bo i vad jag på allvar misstänker är den allra bästa stadsdelen: lugn (bortsett från lite rån och skottlossning runt hörnet), vacker, idyllisk, gammaldags och modern på en gång, med alla bekvämligheter inom räckhåll och härliga promenadvägar efter älv, upp på berg och genom parker runt omkring, med en minuts gångväg till Järntorget, varifrån jag har kunnat åka till nästan allt jag har behövt åka till direkt, utan byten och långa extrapromenader, och med alla vänner, skola, bibliotek, museer, saluhallar och andra sevärdheter, affärer och inte minst Liseberg inom 10-30 minuters cykelväg, och när det har varit evenemang som filmfestival, kulturkalas och liknande har jag haft det mesta inom bekvämt promenadavstånd.
Det har varit bra väder nästan hela året, utom möjligen den senaste månaden. Alla jag redan kände här har tagit väl hand om mig och gett mitt sociala liv en rejäl skjuts, och jag har också haft enorm tur med människor jag har träffat genom utbildning och tillfälliga jobb, för att inte tala om min lånefamilj, som var helt okänd för mig när jag flyttade ner, men som har varit till mycket glädje och hjälp. Ja, faktiskt har jag upplevt att jag har haft turen med mig för det mesta.
Här kan man ju välja om man vill se det som lite hjälp på traven att komma någonvart med det nya livet och få ett stärkt självförtroende, eller om man kanske snarare tycker att det beror på en redan positiv inställning att jag uppmärksammar de positiva händelserna i första hand och att det därmed blir något slags god cirkel. Vilket som går bra för mig. Flyt har jag haft i alla fall.
Egentligen kan nog ett första år i en ny stad inte bli bättre. Antagligen kan inte något år ens i den här stan bli bättre. Vart jag sedan än flyttar kommer det att finnas nackdelar som inte Haga har, och vad jag än gör så kommer jag oundvikligen att efterhand sluta imponeras av allting här. Det kommer att bli mer som för alla andra som bor här. Det behöver ju inte betyda att det blir dåligt för det, eftersom Göteborg faktiskt är en bra stad överlag, men det kommer aldrig att bli som det första året igen. Så bra då att jag har varit så duktig på att ta vara på dagarna, speciellt under den långa lediga sommaren i stan, och verkligen njutit av allt det goda som har kommit i min väg. Hoppas att jag kan fortsätta att göra det i alla fall, vad som än händer framöver.
1-årskalas
Idag har jag bott i Göteborg i ett helt år. Hur firar man det? Ja, det får nog bli med samma aktivitet som jag ägnade födelsedagen 2008 åt: kvällskurs. Det var för övrigt den kursen som tog mig hit, och den tar slut just idag, passande nog.
söndag 11 januari 2009
Snart Knut
Folk överallt omkring mig har varit ovanligt duktiga på att slänga ut julen tidigt i år. Det råkar dock sammanfalla med att jag själv för en gångs skull inte vill göra detsamma. Jag är ju så förtjust i min lilla lysande skog (som är det enda pynt jag har, så det lär gå fort att plocka undan i alla fall).Eftersom den söta usb-granen är ett så trevligt sällskap tänkte jag låta den vara kvar över tentan och skylla på att jag ändå inte hinner städa dessförinnan. Men den har redan tappat hela tre av sina plastbarr sedan jag fick den. Oroväckande.
lördag 10 januari 2009
Trappa upp efter stillasittandet
Fy, vad dålig jag har varit på att röra på mig på sistone. Jag har varken cyklat eller klättrat i berg på flera veckor, så igår när jag var ute kände jag att jag måste testa kondisen lite.Sedan den allra första gången jag var uppe på Skansberget har jag inte valt trapporna på uppvägen något mer eftersom det var så ofantligt jobbigt den gången. Men nu tänkte jag att det behövdes något sådant, så jag påbörjade utan tvekan den långa klättringen.
Rätt vad det var upptäckte jag till min förvåning att trapporna var slut, långt innan jag själv blivit det. Alltså måste jag ändå vara i lite bättre form än för ett år sedan, trots julsläppjan, konstaterar jag nöjt. Även på det området har jag gått med vinst under det senaste året.
Fast jag har ändå inga planer på att försökta tävla med min trappspringande brevbärarkusin. En trappexpert per släkt räcker nog.
Söngvakeppni
Ikväll börjar den isländska melodifestivalen.
Melodifestival! Isländska! Det blir nästan för mycket för mig att klara av.
Tur att jag inte skulle kunna se den ändå då.
Fast att lyssna lite stör inte i tragglandet av kasusböjningar och luriga verb. Åtminstone en del (hälften?) av låtarna är i alla fall på isländska i den nationella uttagningen.
Melodifestival! Isländska! Det blir nästan för mycket för mig att klara av.
Tur att jag inte skulle kunna se den ändå då.
Fast att lyssna lite stör inte i tragglandet av kasusböjningar och luriga verb. Åtminstone en del (hälften?) av låtarna är i alla fall på isländska i den nationella uttagningen.
torsdag 8 januari 2009
Uppehållen
Vilka bloggämnen jag har fastnat i. Det märks sannerligen hur begränsat livet kan vara under tentapluggveckor, hur jag tar varje möjlighet att tänka på någonting annat än det jag borde tänka på och ... oj, jag har ju glömt att tända usb-granen idag!
... och på bananer och bananer?
Vad är det för påfund att sälja de kravodlade bananerna packade i plastpåsar? För det första innebär det att jag nästan alltid måste köpa fler bananer än jag egentligen vill ha, och för det andra tycks det mig inte särskilt miljövänligt med en massa extra plast.
Är det för hållbarheten eller något? För om det verkligen har att göra med att de vill få folk att inte bara köpa två eller tre bananer åt gången så kan det ju slå helt fel ifall kunden väljer att leva farligt och köpa färre och billigare giftbananer i stället.
Nej, jag kommer inte på en enda anledning som får det att låta riktigt försvarbart med de här påsarna.
Och kom förresten inte och säg att man ju ändå tar en påse till bananerna när man handlar, för det har då åtminstone aldrig jag gjort. Frukter som har tjockt skal och sitter ihop klarar sig så bra ändå.
Är det för hållbarheten eller något? För om det verkligen har att göra med att de vill få folk att inte bara köpa två eller tre bananer åt gången så kan det ju slå helt fel ifall kunden väljer att leva farligt och köpa färre och billigare giftbananer i stället.
Nej, jag kommer inte på en enda anledning som får det att låta riktigt försvarbart med de här påsarna.
Och kom förresten inte och säg att man ju ändå tar en påse till bananerna när man handlar, för det har då åtminstone aldrig jag gjort. Frukter som har tjockt skal och sitter ihop klarar sig så bra ändå.
onsdag 7 januari 2009
Det är skillnad på papper och papper
Efter mina två senaste inlägg finns det säkert någon som kan tycka att jag verkar väldigt inkonsekvent i min miljömedvetenhet. Fast så är det förstås inte. Jag är en mycket konsekvent person. Även när det gäller papper. Och papper som jag är intresserad av att samla på mig är förstås inte slöseri med jordens resurser på samma sätt som alla de papper som tvingas på mig av andra.
Smygläser helt öppet
Jag har väl aldrig gjort mig känd som någon som pluggar särskilt intensivt inför tentor, eller så är det bara det att man blir lite extra dum när man börjar fylla hela huvudet med en och samma sak. Hur som helst gav jag mig ikväll ut för att bevista smygläsningen av filmfestivalprogrammet på Draken. Mest för att jag hade så nära dit. Och lite för att jag hade blivit inbjuden.
Det berodde i alla fall inte på någon sådan där galenskap som gör att man måste vara först med saker och ting, och inte har jag längtat efter det där programmet så mycket att jag nödvändigt måste ha det just idag heller. Men det skulle man nog lätt kunna tro om man hade sett mig trängas med halva stan i en tämligen liten lokal mitt under värsta sjukdomssäsongen bara för att hämta ett program som ändå finns på nätet också (se länken i förra stycket). Jag hade ju annars lätt kunnat gå och plocka åt mig det när som helst någon annan dag.
Fast man måste ju kolla in saker så att man vet. Och nu har jag sett det. Check.
Det berodde i alla fall inte på någon sådan där galenskap som gör att man måste vara först med saker och ting, och inte har jag längtat efter det där programmet så mycket att jag nödvändigt måste ha det just idag heller. Men det skulle man nog lätt kunna tro om man hade sett mig trängas med halva stan i en tämligen liten lokal mitt under värsta sjukdomssäsongen bara för att hämta ett program som ändå finns på nätet också (se länken i förra stycket). Jag hade ju annars lätt kunnat gå och plocka åt mig det när som helst någon annan dag.
Fast man måste ju kolla in saker så att man vet. Och nu har jag sett det. Check.
Vrid om den bara!
Med tanke på hur lite pengar det rör sig om får jag skrattretande mycket pensionspapper från en massa olika håll. Förmodligen är kostnaden för alla blanketter och kuvert högre än summan av de pensionspengar jag jobbat ihop det senaste året.
Och när man har så lite pengar att placera orkar man ju inte riktigt bry sig om var de hamnar. Så då får man ett påminnelsebrev med ytterligare blanketter och kuvert.
Det är alltså för miljöns skull jag ska bry mig om att göra aktiva pensionsval?
Och när man har så lite pengar att placera orkar man ju inte riktigt bry sig om var de hamnar. Så då får man ett påminnelsebrev med ytterligare blanketter och kuvert.
Det är alltså för miljöns skull jag ska bry mig om att göra aktiva pensionsval?
tisdag 6 januari 2009
Sammanfattning av turiståret 2008 i Göteborg
Här har man börjat sammanfatta året redan ett halvår i förväg och så blir man i alla fall inte klar till nyår! Visserligen är mitt första år i Göteborg inte riktigt slut än, så inför det årsskiftet är jag i tid, men nu tänkte jag ändå hålla mig till kalenderår. Nåja, så stor skillnad är det ju inte.
När jag flyttade till Göteborg i januari förra året visste jag inte mer än att jag skulle stanna i ett år. Under det året ville jag hinna se och göra så mycket intressant som möjligt, och jag har hela tiden haft min lilla att-göra-lista i menyn här i bloggen, för att inte glömma bort något och för att enkelt kunna uppdatera den. Jag tycker faktiskt att jag kan ge mig väl godkänt på det här lilla turistarbetet, för jag har till och med sett och gjort mer än jag själv kunde föreställa mig på förhand. Jag kopierar in listan här, ifall den någon gång försvinner från sidmenyn.
Sett och gjort i och omkring Göteborg 2008
[x] Annedals museum [5/10]
[x] Botaniska trädgården [7/4, 13/4, 9/5, 24/5, 7/7, (24/8), (29/8), 3/10]
[x] Gunnebo slott och trädgårdar [19/10]
[x] Konstmuseet [8/7, 30/11, 14/12]
[x] Liseberg [11/5, 23/5: Dans, 30/5: BWO, 3/6: Amanda Jenssen, 12/6: Salem Al Fakir, 14/6: EM-fotboll, 17/6: E-Type, 8/7: Lisebergs lustgård, 9/7: Calaisa (och Arvingarna), 28/7: Allsång med Lotta, 7/8: Patrik Isaksson, 10/8: Jill Johnson, 4/9: Eric Gadd, 26/9: Håkan Hellström, 23/11: Jul på Liseberg, 30/11: Mer jul, inklusive julallsång]
[x] Marstrand [7/6]
[x] Naturhistoriska museet [19/4]
[x] Ramberget [30/8]
[x] Röda Sten [22/3]
[x] Röhsska museet [27/9 (delar): Forskarfredag, 29/11]
[x] Saltholmen [23/8]
[x] Saluhallar [3/4: Saluhallen, Briggen, Feskekôrka]
[x] Scandinavium (inifrån) [29/1: Samsunggalan (friidrott)]
[x] Sjöfartsmuseet [23/3]
[x] Skärgård [16/7: Hönö, 23/8: Styrsö]
[x] Slottsskogen [18/4: Observatoriet, 19/4: Djurparken m.m., 6/6: Göteborgs Symfoniker, 23/7: Fler djur, 1/10: Vattentornet]
[x] Stadsmuseet [20/4, 17/8: Visning Ostindiska huset]
[x] Sörhallsberget [30/8]
[x] Trädgårdsföreningen [9/3, 25/5, 7/6: SM i trädklättring, 8/7: Göteborgs lustgårdar]
[/] Universeum [15/4 (delar): "Science night"]
[x] Älvsborgs fästning [25/8]
[x] Älvsnabben (nöjesåka) [22/3]
Värt att poängtera än en gång är att det här är en lista som innehåller många tips på sevärdheter som är billiga eller till och med gratis. Årsbiljetten till de fem stora museerna är ju en bagatell, när man sedan kan känna sig fri att springa där hur många gånger man vill, vilket det verkar som man också lätt gör när man väl en gång har sin biljett (okej, jag!). Och ett årskort på Liseberg är heller ingenting, när man i slutet av året kan räkna ut att man varit där 16 gånger och dessutom fått en gratis tur till Älvsborgs fästning.
Några av de skojiga evenemang jag bevistade var:
Jag har givetvis sparat allt det där bara för att kunna ta den här bilden.
Det här betyder nu inte att jag anser mig vara färdig och kommer att sluta att vidga mina vyer och försöka se och göra roliga och intressanta saker som kommer i min väg. Men nu har jag i alla fall sett det jag såg som viktigast åtminstone en gång, så att jag ofta kan svara ja när folk frågar mig om jag känner till det ena eller det andra. Faktum är att jag har märkt att jag i vissa avseenden har betydligt bättre koll på vad som händer och förändras i stan än många "riktiga" göteborgare. Det gillar jag.
Det enda jag känner att jag missade under 2008 i Göteborg var konståknings-VM, men det krockade med lite för mycket annat, tyvärr. Annars är det ju en sådan chans som knappast kommer igen.
Jaha, vad blir det av 2009 i Göteborg då? Jag har inte satt upp någon ny lista, trots att jag har samlat på mig ännu fler turisttips som jag har fått från olika håll under min tid här. Jag fyller nog helt enkelt på allt eftersom jag gör saker. Ett par upplevelser jag har kvar att klara av är i alla fall att bada i havet (fast vill jag verkligen det?) och gå på fotboll (det är väl nästan ett måste i en stad som Göteborg, eller bara en tidsfråga, som jag brukar säga).
Fortsättning följer antagligen.
När jag flyttade till Göteborg i januari förra året visste jag inte mer än att jag skulle stanna i ett år. Under det året ville jag hinna se och göra så mycket intressant som möjligt, och jag har hela tiden haft min lilla att-göra-lista i menyn här i bloggen, för att inte glömma bort något och för att enkelt kunna uppdatera den. Jag tycker faktiskt att jag kan ge mig väl godkänt på det här lilla turistarbetet, för jag har till och med sett och gjort mer än jag själv kunde föreställa mig på förhand. Jag kopierar in listan här, ifall den någon gång försvinner från sidmenyn.
Sett och gjort i och omkring Göteborg 2008
[x] Annedals museum [5/10]
[x] Botaniska trädgården [7/4, 13/4, 9/5, 24/5, 7/7, (24/8), (29/8), 3/10]
[x] Gunnebo slott och trädgårdar [19/10]
[x] Konstmuseet [8/7, 30/11, 14/12]
[x] Liseberg [11/5, 23/5: Dans, 30/5: BWO, 3/6: Amanda Jenssen, 12/6: Salem Al Fakir, 14/6: EM-fotboll, 17/6: E-Type, 8/7: Lisebergs lustgård, 9/7: Calaisa (och Arvingarna), 28/7: Allsång med Lotta, 7/8: Patrik Isaksson, 10/8: Jill Johnson, 4/9: Eric Gadd, 26/9: Håkan Hellström, 23/11: Jul på Liseberg, 30/11: Mer jul, inklusive julallsång]
[x] Marstrand [7/6]
[x] Naturhistoriska museet [19/4]
[x] Ramberget [30/8]
[x] Röda Sten [22/3]
[x] Röhsska museet [27/9 (delar): Forskarfredag, 29/11]
[x] Saltholmen [23/8]
[x] Saluhallar [3/4: Saluhallen, Briggen, Feskekôrka]
[x] Scandinavium (inifrån) [29/1: Samsunggalan (friidrott)]
[x] Sjöfartsmuseet [23/3]
[x] Skärgård [16/7: Hönö, 23/8: Styrsö]
[x] Slottsskogen [18/4: Observatoriet, 19/4: Djurparken m.m., 6/6: Göteborgs Symfoniker, 23/7: Fler djur, 1/10: Vattentornet]
[x] Stadsmuseet [20/4, 17/8: Visning Ostindiska huset]
[x] Sörhallsberget [30/8]
[x] Trädgårdsföreningen [9/3, 25/5, 7/6: SM i trädklättring, 8/7: Göteborgs lustgårdar]
[/] Universeum [15/4 (delar): "Science night"]
[x] Älvsborgs fästning [25/8]
[x] Älvsnabben (nöjesåka) [22/3]
Värt att poängtera än en gång är att det här är en lista som innehåller många tips på sevärdheter som är billiga eller till och med gratis. Årsbiljetten till de fem stora museerna är ju en bagatell, när man sedan kan känna sig fri att springa där hur många gånger man vill, vilket det verkar som man också lätt gör när man väl en gång har sin biljett (okej, jag!). Och ett årskort på Liseberg är heller ingenting, när man i slutet av året kan räkna ut att man varit där 16 gånger och dessutom fått en gratis tur till Älvsborgs fästning.
Några av de skojiga evenemang jag bevistade var:
- Samsunggalan
- Filmfestivalen
- Vetenskapsfestivalen
- Göteborgsvarvet (som åskådare, tack och lov)
- Göteborgs lustgårdar
- Göteborgs kulturkalas (som höll på ända hit)
- Midnattsloppet (som åskådare, återigen)
- Forskarfredag
- Bloggträff
- Bok- och biblioteksmässan
- Jul i Göteborg
Jag har givetvis sparat allt det där bara för att kunna ta den här bilden.Det här betyder nu inte att jag anser mig vara färdig och kommer att sluta att vidga mina vyer och försöka se och göra roliga och intressanta saker som kommer i min väg. Men nu har jag i alla fall sett det jag såg som viktigast åtminstone en gång, så att jag ofta kan svara ja när folk frågar mig om jag känner till det ena eller det andra. Faktum är att jag har märkt att jag i vissa avseenden har betydligt bättre koll på vad som händer och förändras i stan än många "riktiga" göteborgare. Det gillar jag.
Det enda jag känner att jag missade under 2008 i Göteborg var konståknings-VM, men det krockade med lite för mycket annat, tyvärr. Annars är det ju en sådan chans som knappast kommer igen.
Jaha, vad blir det av 2009 i Göteborg då? Jag har inte satt upp någon ny lista, trots att jag har samlat på mig ännu fler turisttips som jag har fått från olika håll under min tid här. Jag fyller nog helt enkelt på allt eftersom jag gör saker. Ett par upplevelser jag har kvar att klara av är i alla fall att bada i havet (fast vill jag verkligen det?) och gå på fotboll (det är väl nästan ett måste i en stad som Göteborg, eller bara en tidsfråga, som jag brukar säga).
Fortsättning följer antagligen.
söndag 4 januari 2009
Dagens språknördiga nöje
Jag upptäckte att ordet videochatt var roligt att läsa: vide-och-att!
Och där gav jag bort värsta braiga rebustipset helt gratis.
Och där gav jag bort värsta braiga rebustipset helt gratis.
lördag 3 januari 2009
Hitta tillbaka
Göteborg igen. Än en gång kändes det så där överraskande trevligt att inse att det var min stad jag kom tillbaka till när jag såg Liseberg och allt annat bekant genom bussfönstret, och att ta sig hem genom stan gick liksom utan att jag behövde tänka efter. Men det kändes ändå underligt att redan vara här. Jag hade lika gärna kunnat åka norrut igen. Det är lite förvirrande att ha tre städer som jag nu kan riktigt bra och känner mig hemma i, med tre bostäder som inte är mina egna och som inte är mer än halvhemma.
Före jul längtade jag av någon anledning till januari och vardag, och det är nu precis vad jag har framför mig. Att det antagligen kommer att bli en månad tom på aktiviteter och socialt liv borde jag bara vara glad över, när jag har en tenta att plugga till och en massa annat att fixa. Det är nog till och med väldigt lämpligt om det blir så. Men så svårt det är att komma ihåg hur man gör när man lever vardagsliv! Och så tråkigt det plötsligt låter.
Tur att jag har min ständiga följeslagare, datorn Bella. Till en början får jag väl söka trygghet hos henne, blogga, gosa med min usb-julgran och leka med den nya webbkameran.
Före jul längtade jag av någon anledning till januari och vardag, och det är nu precis vad jag har framför mig. Att det antagligen kommer att bli en månad tom på aktiviteter och socialt liv borde jag bara vara glad över, när jag har en tenta att plugga till och en massa annat att fixa. Det är nog till och med väldigt lämpligt om det blir så. Men så svårt det är att komma ihåg hur man gör när man lever vardagsliv! Och så tråkigt det plötsligt låter.
Tur att jag har min ständiga följeslagare, datorn Bella. Till en början får jag väl söka trygghet hos henne, blogga, gosa med min usb-julgran och leka med den nya webbkameran.
torsdag 1 januari 2009
Rivstart på utflyktsåret 2009
Finns det inte något sådant där gammalt snack om att det man gör på nyårsdagen ska man göra resten av året sedan? Eller att som dagen är blir ens år? Eller något ditåt? Förra året var jag i Falun den första januari, och det var jag ju knappt alls sedan under året, så jag fattar att det måste vara något djupare än vad man gör rent praktiskt som betyder något. Men om det nu avgör hur 2009 kommer att bli var det ju lika bra att sätta igång med upplevelsesamlandet direkt.
Igår var det mulet och mörkt och en enda gråvädersdag här räckte för att göra mig dyster efter en veckas sol i Dalarna, men idag var det solsken och ljust ute igen (så, ett ljust år alltså?!). Jag och Motor-Ola drog genast iväg på en liten utflykt. Jag har nämnt förut att vi har ägnat oss åt "skattletande", och vad jag syftar på då är geocaching, vilket väl kan sägas vara skattletande för vuxna.
Eftersom de flesta jag känner inte tycks känna till mycket om denna typ av hobby är det väl bäst att ge en kort förklaring, men själv har jag knappt hunnit få ordning på termerna än, så jag bad Motor-Ola om en liten genomgång:
Idag åkte vi först till Skeda udde och plockade en cache som fanns i en stor gran. Som vid flera andra tillfällen när jag har varit med och geocachat såg jag den lite för snabbt, med tanke på att det ju egentligen inte var jag som skulle leta. Men jag kan förstås inte hjälpa att min uppmärksamhet är riktad mot lämpliga gömställen av olika slag redan från början.
Hade det inte varit för att de här aktiviteterna krävde teknisk utrustning hade det väl varit något helt perfekt för mig. Man får utflykter, får se och veta mer om ställen som oftast är överkurs för vanliga turister, och inte minst verkar det väldigt roligt med allt som händer på webbplatsen. Där kommenterar folk om det har varit lätt eller svårt att hitta, berättar om saker som hänt under letandet och när de då och då har sprungit på varandra vid något gömställe. Och folk som bor i samma område letar ju ofta efter samma gömmor, vilket leder till att man snart känner igen namnen och tycker sig nästan känna dem lite. Ja, det är nog inte helt olikt tillvaron i de trevligare bloggkretsarna.
Vi fortsatte till ett ställe i trakterna mellan Skeda och Slaka, där det skulle finnas en cache vid en runsten. Fast runsten och runsten. Medan jag skeptiskt letade efter något som ens liknade en ristning i stenen hade Motor-Ola redan klarat av skatthittandet, så det var ju ett effektivt handikapp om inte annat. Någon runsten tror jag förresten fortfarande inte att det var.
På väg tillbaka till bilen hörde vi två tydliga skott, ganska tätt efter varandra. Fast dagen efter nyårsfirandet verkade det inte alltför underligt, och det fanns gårdar i närheten, så vi tänkte inte mer på saken. Men när vi kört några hundra meter på vägen längs skogskanten kom vi ifatt en bil som körde ovanligt långsamt. Samtidigt upptäckte jag två älgar några meter från vägen till höger om oss. Det var en ko och en kalv, som förskräckt sprang åt det håll vi kom från.
Jag hann säga till Motor-Ola att sakta in och kunde samtidigt fånga ett par skymtar till av de stora djuren. Kameran blev dock kvar där den låg i jackfickan. Hade jag haft den i handen hade jag troligen hunnit få åtminstone en tillräckligt bra bild för att den skulle duga här, men nu fick jag nöja mig med att uppleva själv. Och vad är sådant värt i ett tidevarv när allt ska dokumenteras och registreras, när man har en blogg, när ingen kan förväntas tro en utan att få bevis och när saker man har varit med om inte blir riktigt verkliga om man inte har konkreta minnen av dem?
Sedan är frågan förstås vad allt det här innebär för fortsättningen på 2009. Att vilda djur kommer att spela en viktig roll i mitt liv? Att jag blir jägare? Att jag har tur (för nog är det mer tur att inte krocka med en skräckslagen älg än det är otur att missa att fota den)? Eller kanske att jag hittar det jag söker efter och sedan ändå får uppleva ännu fler, oväntade och spännande saker?
Året har i vilket fall som helst börjat bra.
Igår var det mulet och mörkt och en enda gråvädersdag här räckte för att göra mig dyster efter en veckas sol i Dalarna, men idag var det solsken och ljust ute igen (så, ett ljust år alltså?!). Jag och Motor-Ola drog genast iväg på en liten utflykt. Jag har nämnt förut att vi har ägnat oss åt "skattletande", och vad jag syftar på då är geocaching, vilket väl kan sägas vara skattletande för vuxna.
Eftersom de flesta jag känner inte tycks känna till mycket om denna typ av hobby är det väl bäst att ge en kort förklaring, men själv har jag knappt hunnit få ordning på termerna än, så jag bad Motor-Ola om en liten genomgång:
Idén med geocaching är att man ska leta rätt på små symboliska skattgömmor med hjälp av en GPS. På geocaching.com kan man hitta gömmor som andra användare har lagt ut. Gömmorna innehåller oftast en loggbok, där man kan skriva sin signatur, samt diverse småsaker som man kan byta. I vissa fall måste man klura ut problem och ta sig igenom flera delsteg innan man når fram till slutcachen. En del cachar kan kräva en lång tur ut i skogen och andra ligger mitt i stan. Geocachingen tar en ofta till platser som man aldrig skulle ha besökt annars, och ger tillfällen till att lära sig mer om platserna man kommer till.
Idag åkte vi först till Skeda udde och plockade en cache som fanns i en stor gran. Som vid flera andra tillfällen när jag har varit med och geocachat såg jag den lite för snabbt, med tanke på att det ju egentligen inte var jag som skulle leta. Men jag kan förstås inte hjälpa att min uppmärksamhet är riktad mot lämpliga gömställen av olika slag redan från början.
Hade det inte varit för att de här aktiviteterna krävde teknisk utrustning hade det väl varit något helt perfekt för mig. Man får utflykter, får se och veta mer om ställen som oftast är överkurs för vanliga turister, och inte minst verkar det väldigt roligt med allt som händer på webbplatsen. Där kommenterar folk om det har varit lätt eller svårt att hitta, berättar om saker som hänt under letandet och när de då och då har sprungit på varandra vid något gömställe. Och folk som bor i samma område letar ju ofta efter samma gömmor, vilket leder till att man snart känner igen namnen och tycker sig nästan känna dem lite. Ja, det är nog inte helt olikt tillvaron i de trevligare bloggkretsarna.
Vi fortsatte till ett ställe i trakterna mellan Skeda och Slaka, där det skulle finnas en cache vid en runsten. Fast runsten och runsten. Medan jag skeptiskt letade efter något som ens liknade en ristning i stenen hade Motor-Ola redan klarat av skatthittandet, så det var ju ett effektivt handikapp om inte annat. Någon runsten tror jag förresten fortfarande inte att det var.
På väg tillbaka till bilen hörde vi två tydliga skott, ganska tätt efter varandra. Fast dagen efter nyårsfirandet verkade det inte alltför underligt, och det fanns gårdar i närheten, så vi tänkte inte mer på saken. Men när vi kört några hundra meter på vägen längs skogskanten kom vi ifatt en bil som körde ovanligt långsamt. Samtidigt upptäckte jag två älgar några meter från vägen till höger om oss. Det var en ko och en kalv, som förskräckt sprang åt det håll vi kom från.
Jag hann säga till Motor-Ola att sakta in och kunde samtidigt fånga ett par skymtar till av de stora djuren. Kameran blev dock kvar där den låg i jackfickan. Hade jag haft den i handen hade jag troligen hunnit få åtminstone en tillräckligt bra bild för att den skulle duga här, men nu fick jag nöja mig med att uppleva själv. Och vad är sådant värt i ett tidevarv när allt ska dokumenteras och registreras, när man har en blogg, när ingen kan förväntas tro en utan att få bevis och när saker man har varit med om inte blir riktigt verkliga om man inte har konkreta minnen av dem?
Sedan är frågan förstås vad allt det här innebär för fortsättningen på 2009. Att vilda djur kommer att spela en viktig roll i mitt liv? Att jag blir jägare? Att jag har tur (för nog är det mer tur att inte krocka med en skräckslagen älg än det är otur att missa att fota den)? Eller kanske att jag hittar det jag söker efter och sedan ändå får uppleva ännu fler, oväntade och spännande saker?
Året har i vilket fall som helst börjat bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)