Hur kan man vara så puckad att man lägger ett universitet mitt i en stor stad? Va? Va?
Vore det inte det bästa för alla om studenter hölls samlade på en liten yta, säg ett campus, gärna i anslutning till ett gettoliknande bostadsområde, som de aldrig behövde lämna? (Ja, jag har pluggat i Linköping. Märks det?)
Alla utom sådana som jag förstås. Sådana som pluggar på övertid och egentligen inte vill ha något alls med andra studenter att göra.
För det var då förfärligt vad det var svårt att ta sig fram dit man skulle med cykel om man inte ville stanna och plocka fram kartan hela tiden. Tydligen ska man gå när man är lite halvvilse i en ny stad, så att man kan ta genvägstrappor och sådant. Men okej, jag hittade ju faktiskt alla ställen jag skulle till och uträttade alla mina ärenden. Och på vägen tillbaka insåg jag hur lätt det kommer att gå i fortsättningen, när jag vet precis hur jag ska cykla (och bara ska till ett ställe åt gången).
Förresten är det kanske inte helt fel att längs tio minuters cykelväg hem från universitetet ha såväl diverse bibliotek som bokhandel, mataffär och, tja, teater.
