Jag brukar alltid se fram emot att resa hem och norrut till midsommar, för att få uppleva skillnaden i kvällsljus mot där jag bor längre söderut. Sedan brukar det alltid vara mulet just de där dagarna och framför allt kvällarna under den allra ljusaste delen av året, så att det i alla fall är mörkt.
Men i år bröts trenden. Den här gången fick jag en ljus sommarkväll redan samma dag som jag kom hit, och ifall den skulle visa sig bli den enda kvällen av det slaget försökte jag ta vara på den så gott det gick. Fast midsommaraftonen blev ännu finare. Vi vandrade i kvällssol över ängarna, och när vi på nytt gick ut vid midnatt var himlen fortfarande ljus och det gick att urskilja färger på saker omkring sig.
Precis så ska det vara. Nu har jag fått min ranson av det. Så även om det skulle ha råkat vara mulet just ikväll, när det är själva sommarsolståndet och den riktiga vändpunkten, hade det faktiskt inte gjort så mycket. Dessutom är det många kvällar kvar innan det blir mörkt på riktigt igen!
