Sent igår kväll knackade det på dörren och innan jag visste ordet av hade jag fått en kasse valnötter i handen. Riktiga, svenska, hemplockade valnötter! Jag som fram till för några veckor sedan inte ens visste att sådana växte inom rikets gränser. På samma sätt som bär och kött under hela min uppväxt kom direkt från trädgård och skog till mina föräldrars frys, och jag därför har mycket svårt för bara tanken på att köpa sådana råvaror i affär, har nötter i stället med självklarhet kommit just från affären de få gånger de har nått vårt hem överhuvudtaget. Okej, hasselnötter har jag sett växa vilt, hemma i kvarteret rentav, men annars är nötter något exotiskt som växer i ett namnlöst land långt borta. Förutom de japanska valnötterna då, för de växer ju i Göteborg.
Jag har mina aningar om varifrån just dessa valnötter kommer, och jag är mycket tacksam och uppskattar omtanken. Nu får jag ta reda på om jag har något verktyg i min närhet som är lämpligt för att bryta sig in i valnötter med.
