Februari festmånad, fast inte här

Februari är egentligen en av de allra bästa månaderna på året. Tänk bara:

• Melodifestival. Ett absolut måste.
• Skidåkning mest helt tiden på tv och ibland i verkligheten (i alla fall om man bor i Falun). Väldigt svårt att vara utan.
• Bokrea. Kommer troget varje år (även boktitlarna börjar bli väldigt välbekanta nu ...) och är lite som julafton.

Men i år är det konstigt. Som jag nämnde hade jag den här gången knappt en tanke på melodifestivalen innan den drog igång för fullt. Och bokrean hade jag fullständigt glömt bort ända tills den första reakatalogen dök upp bara en vecka före den stora dagen (som är på tisdag för den som inte har koll). Skidåkningen missar jag mest hela tiden, eftersom jag inte har någon tv.

Den här helgen blev dock allt plötsligt så verkligt. Det är skidspel i Falun. Jag såg bilder från Lugnet och skidstadion och längtade dit. När jag flyttade till Falun i höstas var jag så nöjd, för nu skulle jag minsann kunna gå på både världscuptävlingar och SM utan att behöva resa. Och så flyttar jag istället så långt bort att jag inte har den minsta lust eller ork att åka dit överhuvudtaget!

När melodifestivalen var i Linköping senast, 2005, var jag där. Även den gången var BWO och Josefin Nilsson med. På sätt och vis hade det alltså varit lite av en repris att gå i år, men i schlagersammanhang är det sällan riktigt fel. För en schlagernörd blir det aldrig för mycket. Nu gick jag ju inte på deltävlingen här i Göteborg, men det gör ingen skillnad för känslorna inför deltävlingen i Linköping. Det är en större grej i en sådan stad, och bara för att jag har bott där en fjärdedel av mitt liv så är den ju också på sätt och vis lite min, oavsett om jag gillar den eller ej.

Inte ens bokrean kommer att vara samma sak här. För det var först när jag flyttade till Linköping som den blev en högtid för mig, så bokrean förknippar jag starkt med Linköping, och där har jag väl inarbetade reavanor. Hur ska jag göra här? Ska jag alls engagera mig? Egentligen passar det bra att jag inte riktigt bryr mig och att jag redan har köpt det mesta av det intressanta som finns på rean, för jag har ju varken plats eller ekonomiska förutsättningar som motiverar något våldsammare firande (läs: bokköpande för flera tusen).

Men jag hade velat vara med. På festen. Folkfesten. Skidfesten. Schlagerfesten. Bokfesten på de gamla vanliga ställena. Jag är nöjd med att vara i Göteborg, och det är egentligen inte Falun och Linköping jag saknar. Det är bara det att jag hade velat vara där. De går inte att förklara, så jag slutar nog försöka nu.