fredag 8 februari 2008

I mitt eget lilla vakuum

Det är helt obegripligt. Jag sitter här och pluggar och märker bokstavligen inte av varken tid eller rum. Det är ändå fredagskväll och jag hade faktiskt tänkt sluta tidigt, kanske redan vid 21-tiden, men hellre hålla på länge på kvällen och vara ledig dagen därpå än att hatta med lite småpluggande hela helgen, eller att behöva sätta igång på söndag kväll eller måndag morgon. Tänker jag.

Hur sjutton blev jag så här? Vad hände med "skjut upp vad jag kan till morgondagen", som jag har levt efter så länge? Jag förstår inte mig själv. Men det känns bra. Jag hoppas bara inte att de där andra som befinner sig i "tid och rum" och undrar var jag håller hus blir irriterade. För det är ju så roligt att plugga. Eller åtminstone att bli klar med det man håller på med.

Nu ska jag ha helg i alla fall. Och städat och tvättat har jag redan gjort. Klapp på huvudet.