måndag 2 januari 2012

Att göra 2012

Det där med nyårslöften har aldrig varit något för mig, kanske till stor del för att jag aldrig har behövt banta eller sluta röka. Men något nytt projekt för det nya året kan man väl ha, och dessutom gärna något roligt om det ska bli av.

Därför har jag för det första bestämt mig för att under 2012 försöka använda alla mina örhängen. Lova kan jag förstås inte, för givetvis måste jag reservera mig för att några par kanske bara inte går att använda, och för att jag inte heller vet hur många hundra par jag själv kommer att tillverka. Men annars.

Jag inledde starkt genom att igår vara hemkär och bära mina fina dalahästar i silver (eller flygande hästar, som Mario säger, inspirerad av Dalatrafiks logga). Visst hade det suttit fint med en bild här? Ja, men nu blev det ingen.

För det andra hade vi en mycket trevlig nyårsafton, som den här gången inkluderade gäster (också de mycket trevliga). Och när vi alla efter förrätten hade dissekerat de dekorativa litchiplommonen vi fått kläckte jag idén att vi skulle spara kärnorna och var och en försöka driva upp en planta. Eventuellt för uppföljning vid nästa årsskifte.

Så då får jag väl se till att ta mitt ansvar här nu då, trots att jag inte har jättegoda erfarenheter av litchiodling, och trots att det är både mörkt och kallt än. Men tydligen är det bråttom, bråttom (ja, detta tips bjuder jag generöst övriga deltagare i projektet på*), så det var bara att ta tag i saken.

På köpet blev även en ny avokadokärna satt. Jag hade tänkt vänta lite till, men funkar det inte så här års är det väl bara att göra ett nytt försök senare. Jag saknar faktiskt mitt fina avokadoträd litegrann.

Innan någon blir orolig ska jag tala om att krukorna inte står och fryser i draget intill fönstret just nu. Jag var bara tvungen att se om de överhuvudtaget kunde få plats på den där fjantsmala kanten.

Nu har jag i alla fall ett par krukor med jord stående här på min arbetsplats. Med tanke på att jag har ett akut behov av att få upp luftfuktigheten i lägenheten var det här nog ett bra projekt att inleda året med. Alla sorgmyggorna som redan bor i alla rum, med eller utan växter, ska jag helt enkelt försöka lära mig att leva med. Alternativt ska jag bli effektivare i mitt dödande.


*Och Mario kommer och påpekar att kärnorna ska planteras i horisontellt läge, eftersom både rot och stjälk kommer ut på samma ställe. Nu hade jag råkat göra så, men kan det vara så otroligt känsligt, egentligen? Sätter man lökar uppochned växer ju grodden runt löken och uppåt ändå. I mitt fall är det nog värre att kärnan hade fått torka i nästan två dygn. Ja, det är nu faktiskt bara att vänta och se om det blir någon Lionel Litchi II.