måndag 27 april 2009

Göteborg är litet och så vidare

Det knackar på dörren (ringklockan är fortfarande trasig). Utanför står en man jag tycker mig känna igen mycket väl, men jag kan inte placera honom. Det visar sig att han är från Hyresgästföreningen. Just dessa dörrknackande människor har jag mycket dåliga erfarenheter av, men eftersom jag är på ovanligt bra humör för att jag har varit uppe sedan tidigt och känner mig duktig tänker jag att jag ska vara snäll och trevlig mot honom.

Han pratar, jag lyssnar lite halvt och hummar och nickar. Jag vet ju redan allt det där han säger. Och biorabatterna han försöker locka med biter förstås inte på någon som aldrig går på bio.

Så börjar han fråga en massa om hur länge jag har stått i kö för min bostad, var jag bodde förut och så vidare. Motvilligt svarar jag att jag var inneboende och bodde i Haga. Han säger att han också bor i Haga och undrar vilken gata jag bodde på, så då känner jag mig ju tvungen att svara på det också. När han sedan frågar vilket nummer börjar de vanliga varningsklockorna ringa, och jag tvekar länge innan jag svarar. Det måste ju låta jättekonstigt, för det är klart att man vet vilket nummer man har bott på.

- Skojar du med mig? säger han, och jag fattar ingenting. Hos vem bodde du då?

Nu vill jag inte vara med längre, men till slut klämmer jag fram att jag bodde högst upp. Och då förklarar han sig äntligen. För det är ju så att han själv bor på bottenvåningen i samma trappuppgång! Och vi pratade faktiskt med varandra den dagen jag höll på att flytta ut. Nu minns vi båda.

Så då måste vi förstås prata lite till. Men jag går inte med på att binda mig till något så där vid dörren. Fast han hotar uttryckligen med att komma tillbaka och terrorisera mig om jag inte går med i hans klubb. (Jag får se till att den där dörrklockan inte blir lagad, tror jag.) Bara för att jag är snäll idag och han är en före detta granne säger jag "detsamma" när han hasar vidare med ett "sköt om dig".

Nu blir det till att kika i titthålet på dörren innan jag öppnar i fortsättningen. Men tv-innehavet har jag anmält, så där har jag åtminstone inget att vara nervös för.