tisdag 23 mars 2010

Problem att lösa

Inte för att jag hyser så värst höga förhoppningar om att bloggen tänker lösa mina problem åt mig, men jag får för mig att det på något vis ändå hjälper att skriva om dem, så därför:

Jag är bjuden på en fest som verkar synnerligen intressant. Den utlovar möten med bekanta som jag inte har träffat på länge, möjligheter att lämna tillbaka lånade artefakter och att öva isländska nästan bättre än på Island. Förnuftet säger mig att jag bör tacka ja. Viljan säger att jag längtar efter något sådant. Jag har tid. Det låter ju helt givet, eller hur?

Men jag ser ut att bli tvungen att gå ensam. Det är i sig inget problem, för i någon mening är det ganska roligt att göra det, eftersom det gör att jag faktiskt måste prata med olika människor under kvällen. Det är det här med att jag ska hem sedan också, från andra sidan älven, med nattrafik genom stan en helgnatt. Inte lockande alls. Det är sådana gånger jag numera inser att den här stan inte är totalt perfekt.

Jag kan grubbla mig blå över om det finns någon jag kan be om sällskap till festen, men det betyder ju inte att vi vill gå hem samtidigt. Å andra sidan kan jag ju mycket väl hitta resesällskap när jag väl är där. Det kan faktiskt lösa sig av bara farten.

Äsch, säg inte "taxi"! Däremot, att stanna hemma och plugga är ju förstås en lösning som är praktisk, men inte särskilt socialt stimulerande. Hm, hm.

Skoproblemet jag har kanske enklast löses med gummistövlar. Undrar om de kan fungera som skydd för en ensam kvinna på hemväg genom stan också? Det vore toppen.