tisdag 19 maj 2009

Till och med här ute

Jag tvekade lite när jag skulle välja promenadväg idag. Att ge sig ut i motionsspåren är klart mer stressande än avkopplande för mig, men nu fick det bli så ändå. Det var väl främst de naturliknande omgivningarna jag var ute efter.

Vad jag inte hade tagit i beaktande när jag tyckte att det var väldigt överbefolkat på grusvägarna häromkring var att det ju också innebär att man kan träffa på folk där, det vill säga personer man känner igen. Och att dela motionsspår med en av Sveriges (få kvarvarande) friidrottare på toppnivå känns ändå inte fy skam.

Nu fick jag en sådan där barnslig lantiskänsla av typen "åh, det här är ju värsta häftiga storstan" igen. Och då var jag inte ens inne i stan!