På den korta stunden hann jag ändå få mig en ganska skaplig dos med falumål. Fortsätter jag att matas med sådana ljud i ett par dagar till så är jag ganska övertygad om att de första som sedan träffar mig när jag kommer tillbaka till Göteborg kommer att höra på mig var jag har varit, eller åtminstone att jag låter annorlunda (det är visst inte många som kan placera bergslagsdialekter rätt).
Sedan blev det skidåkning på tv som uppladdning inför helgens besök på Svenska skidspelen, som nu alltså är igång. Det är spännande världscupavslutning och i år har de (vi!) till och med fått en liten minitour som extra specialeffekt. Och vintern har varit den mest ordentliga på evigheter, så snöförhållandena är goda, samtidigt som vädret är fint och luften tillräckligt mild för att det ska vara trevligt att vara ute längs skidspåren. Det kan nog bli en riktigt bra skidhelg.
Vädret var gynnsamt även för en promenad i omgivningarna på eftermiddagen idag. Vi hamnade oundvikligen nere på sjön, där det var oväntat lite folk för att vara en sådan skön vårvinterdag. Sedan kom jag på att det ju bara var vardag än. Mycket återstår av den här långa helgen.
Några bilder från dagen. Det mest väntade hade väl varit att visa de gigantiska snödrivorna, men det kan få vara för tillfället. Att det finns rätt gott om snö kvar här, trots töande i rask takt, syns ändå.
Sälgen blommar även i Falun, så lite vår märks allt av.
Men skridskobanan på sjön går fortfarande bra att åka på. En vardagseftermiddag som denna behöver man tydligen inte ens trängas.
En bit slaggsten har fixat sig ett trevligt krypin.
I ett annat krypin, under en källartrappa, bor för tillfället en stor del av mina köksprylar och böcker. Det är jag här för att ändra i alla fall lite på. Men mer om detta senare.