måndag 24 oktober 2011

Tankekorrigerare

Detta är dagens tredje inlägg. Vi kan väl kalla det för en sorts trilogi, okej?

Det var måndag och det var trängsel i tvättstugan och alla pratade främmande språk (vilket i sig inte alls stör mig, tvärtom, men det retar mig lite att jag bara kan västeuropeiska språk, så att jag inte ens vet vilka språk mina grannar talar), och egentligen inte ett dugg på grund av något av detta, men ändå (något ska man ju säga, även om man inte vill gå in på de verkliga orsakerna), tänkte jag nog att det skulle bli en ganska jobbig dag.

Så upptäckte jag att det stod ett antal brandbilar och andra utryckningsfordon utanför ett av de andra husen på gården. Fönster i tre lägenheter stod öppna och en brandman var just på väg att klättra in genom ett köksfönster.

Då kändes mina besvär trots allt ganska lätta. Jag som ändå hela tiden försöker påminna mig sådant här. Det mesta numera är ju ingenting jämfört med exempelvis det där som jag inte vill skriva mer om nu. Eller en brand.

Fast än en gång påminns jag om hur man är utlämnad till andras skötsamhet när man delar hus, på samma sätt som det inte räcker att jag är nykter och uppmärksam i trafiken. När jag sedan läser i tidningen att branden dessutom var anlagd blir jag arg på alla korkade våldsverkare, ligister och dumskallar på samma gång. Fattar de inte att det de gör påverkar så många människor? Nej, det gör de nog inte.

Men, som sagt, jag är inte på dåligt humör. Jag är glad att min relativt fina lägenhet är fullt beboelig och att jag kan sitta här och blogga. Ja, till och med för att det jag stör mig mest på just nu är att jag sitter och bloggar i stället för att göra det jag annars egentligen skulle ägna mig åt.