onsdag 30 mars 2011

Sanering och väntan på flytt

Jag trodde nog att jag skulle vara mer äcklad av vägglössen än vad jag faktiskt är. Sedan saneringen påbörjades har jag inte haft några problem att somna och sova på nätterna, trots vetskapen om vad som kommer att försiggå på min kropp under natten.

Fast natten till igår var jag uppe lite för sent, så att de hann dra igång sin verksamhet innan jag somnade, så när jag lade mig i sängen och sträckte mig efter boken som låg helt öppet mitt på sängbordet befann jag mig plötsligt öga mot öga med en liten vägglus som glatt traskade fram längs boksidorna. Efter det var det än en gång lite svårt att förmå sig att släcka lampan.

De har dessutom börjat bita mig i ansiktet, så jag har bölder i pannan och längs käkkanten. Så där lagom attraktivt, ja. Antagligen bäddar jag ner mig för ordentligt, just för att jag inte vill exponera min hud för krypen, så då är det ju bara ansiktet, och i viss mån händer och armar, de kommer åt. Jag vägrar att sova utan strumpor, för bett under fötterna kliar värre än allt annat!

Jag tvättar och tvättar, bär sanerade textilier direkt till Mario för att slippa tvätta dem igen före flytten, och jag har tiggt till mig extra tvättider, vilket i alla fall inte var något problem att få. Jag börjar tömma frysen, för att kunna stoppa annat än mat där under de kommande veckorna. Jag längtar efter att få flyttpacka, men vågar inte än. Skulle vilja se resultat av saneringen först, men risken är väl stor att vägglössen inte hinner försvinna före flytten. Det är det verkligt jobbiga. Men det måste gå! Jag lägger nästan all min tid på detta nu. Och lite på att klia mig.