fredag 18 februari 2011

Helg!

... som de säger, folk. Jag börjar förstå innebörden av begreppet nu.

Folk verkar anstränga sig för att planera in så många sociala aktiviteter som möjligt så här års. Helt utan att jag tar några egna initiativ blir helgerna fullbokade, och ännu mer blir det förstås av att vi nu rätt ofta är två personer som samsas om almanackan under veckoslutens lediga tid.

Jag antar att det är ett gott tecken att många vill ha mig med (om det inte är precis tvärtom förstås, att de ser sin chans att slippa min närvaro och därför förlägger fester till melodifestivalskvällar vartenda år), men tid och ork räcker ändå inte till hur mycket som helst. Dessutom vill man kanske välja någonting själv emellanåt också. Så det är bara att acceptera att så här års missas det fler sammankomster än under andra delar av året.

Och varför festas det så hårt just nu då? Är det på grund av de där oxveckorna? Eller har det ständiga kalasandet möjligen något att göra med att halva befolkningen fyller år i februari och mars?

Är det förresten ens så mycket mer än vanligt? Sa jag inte precis samma sak om våra aktivitetsspäckade helger i november och december?

Hur som helst är situationen helt ny nu. För jag sover på nätterna, kämpar mig upp som de flesta andra på morgnarna, försöker bli klar med dagens sysslor i rimlig tid på kvällarna och har för närvarande faktiskt möjlighet att vara ledig på helgerna. Mycket lämpligt. Men ovant. Att vara i fas med "folk", alltså.

Trevlig helg!


(Ah, just det, jag har ju noterat förr hur festligt det är i februari. Även i andra avseenden.)