torsdag 10 juni 2010

Samma sak tio år senare i ett annat land

Jag håller på att läsa Konsten att fylla trettio av Mike Gayle. Lite sent kan man kanske tycka, i synnerhet som jag har haft boken i min ägo sedan bokmässan 2008. Kanske sparade jag först på den lite på skoj, men sedan glömde jag väl att den fanns, och så slutade jag nästan helt att läsa skönlitteratur ett tag. Men nu så.

Det gör inget att det dröjde till efter trettioårsdagen, för uppenbarligen kan man fylla trettio utan handbok. Dessutom består en stor del av all igenkänning jag stöter på under läsningen av boken av annat än just resonemanget kring den där tydligen läskigt viktiga födelsedagen. Som hur det är att efter många år borta flytta tillbaka hem till föräldrarna, träffa gamla skolkompisar (trots att vi nu har Facebook och helt andra förutsättningar för både bibehållande och återupptagande av kontakter) och förstås också av diverse relationsfunderingar.

Eller bara sådant som:
"Jag jobbar med datorer."
"Hur då? Bygger du dem? Använder du dig av dem? Balanserar du dem på huvudet? Du har alltid varit hopplös på att berätta detaljer." (Mike Gayle - Konsten att fylla trettio)
Händer mig hela tiden.

Tydligen är vi väldigt lika, inte bara vi som är trettio just här och just nu, utan väldigt många fler, på en massa ställen, mest hela tiden. Och jag vågar nästan slå vad om att även engelsmännen använder Facebook nuförtiden.