onsdag 5 maj 2010

Problemet med att tänka med näsan

Läste någonstans igår (men har väl för mycket snor i huvudet, för jag minns inte var) att den värsta björkpollenperioden brukar vara 10-21 dagar lång.

Alla andra tider på året hade jag blivit positivt överraskad av detta, för det brukar ju kännas som en mycket mer utdragen process än så när man går där och snörvlar och nyser. Men när jag nu är inne på ungefär fjärde snordagen tycks det mig som en evighet om det är nästan tre veckor kvar av det här.

Jag har klarat mig helt utan mediciner i några år, och det ska mycket till innan jag ger med mig och erkänner att jag behöver något sådant, eftersom det i praktiken bara handlar om högst en handfull dagar per år som är riktigt jobbiga. Men om det är något som får mig ur balans så är det klåda. Efter en stund börjar jag på allvar överväga att skaffa mig lite nässprej och ögondroppar. Ah, ögondroppar! Att tanken på något som bara verkar vara smått och kallt och blött kan kännas så lockande.

All sympati till er som (dessutom) inte tål gräs eller något annat som stör under en betydligt större del av året och livet. För det är ju inte bara fysiskt påfrestande att vara allergisk. Man kan faktiskt bli skvatt galen också.