tisdag 4 maj 2010

Jag vill också!

De senaste åren har jag jobbat på att ta igen förlorad ungdom. Nu börjar det bli dags att gå vidare. Med andra ord ska jag försöka klara av sådant jag missade som barn.

Jag funderar på att börja med att hantera upplevda orättvisor genom att slänga mig på golvet och skrika och sprattla.

Om detta beteende fungerar bättre för en vuxen än för barn för att få sin vilja igenom är väl tveksamt. Speciellt som det inte finns en människa i närheten. Men mot ackumulerad frustration kanske det hjälper?

Lite åtminstone?

Äh, jag går väl och städar i stället.