tisdag 29 december 2009

Vad som hände sedan

Tågresan från Borlänge till Hallsberg var så fin och trivsam som en tågresa kan bli. "1:a klass" (med så mycket utrymme att jag inte visste vad jag skulle göra med all plats), lugnt och stillsamt, jag kunde njuta av vintersolskenet över de snöklädda städerna och skogarna och slappna av. Och så var vi i tid till Hallsberg.

Inte för att man tjänar så mycket på det när man ändå har över en timmes väntetid där, vilket sedan blir två och en halv timme (idag på grund av en frusen växel, enligt uppgift), och dessutom får sitta i ett kylskåp till väntrum. Trots att vi var många där var det så kallt att alla klädde på sig allt de hade och ändå huttrade. Mot slutet var man ju tvungen att gå ut på perrongen också, och då förseningen utökades med enstaka minuter i taget gick det sedan inte att gå in heller, så efter en kvart var fötterna (mycket välbekant efter många års skridskolektioner i skolan) bortdomnade. När tåget från Stockholm sedan kom stod dessutom ett annat tåg i vägen på det spåret, då det fått personalbrist (ha!), så det blev spårbyte i sista minuten, och väl på tåget en oändlig röra av för stora resväskor och folk som bytte sittplatser med varandra. Men sedan fick jag sitta ostört (om än bredvid en mycket pratsam gammal man) och långsamt tina upp. Och mat hade jag så jag klarade mig. Man är väl rutinerad.

Lika glad som jag var över den riktiga vinterkylan i näsan i Falun på middagen var jag över den relativt milda luften i Göteborg när jag efter många timmar klev ut från Centralen och ställde mig på busshållplatsen. Och samtidigt som det kändes som alldeles för nyss som jag senast hade en sådan här dryg resdag var det som om det var månader sedan jag senast var i Göteborg.

Men huset stod kvar och rummet var varmt och kändes hemma. Och jag som först bara tänkte gå och lägga mig direkt har nu både packat upp hela gigantopackningen och sorterat in de flesta julklapparna på lämpliga platser (sådant kan ta månader annars!), tvättat upp en tröja och pysslat om mina växter (och jag har fortfarande kryddväxter som lever och frodas!), så nu känns det i alla fall som om jag har gjort något mer än bara suttit och väntat sedan jag gick upp i morse. Jag hade visserligen tänkt vara uppe duktigt tidigt även i morgon, men nu måste jag ju bara kolla om jag lyckas få igång tv-spelet också!