torsdag 5 november 2009

Jag och VT-kortet på tur

Idag var sista dagen på en laddning på busskortet, och jag tyckte att det kunde få vara värt en timmes resande för att bara uträtta ett femminuters ärende på bibblan. Är man inte stressad eller det är alltför olidligt i rusningstrafiken kan det ändå vara rätt avkopplande att bara sitta och iaktta folk, saker efter vägen eller vad som nu dyker upp.

Och så hade jag sådan tur att det var en större biljettkontroll på vagnen just då. Det gick väldigt lugnt till, men jag studerade intresserat allt som försiggick. Det är alltid rätt många som kliver på utan att hålla upp sina kort för kortläsarna, så jag tänkte mig att det måste finnas åtminstone ett par fuskåkare i vagnen. Men inte. Precis alla som åkte tillsammans med mig den stunden var rättskaffens resenärer. Jag mös för mig själv och kände något slags stolthet över oss som grupp.