söndag 16 augusti 2009

Lite mer kulturkalasande

I fredags kväll var jag, liksom ungefär resten av Göteborg, på gratiskonsert med Europe på Götaplatsen. Det var verkligen absolut knökfullt med folk där och på Avenyn, och när jag tänker efter har jag nog aldrig tidigare i mitt liv varit med om någon trängsel av dessa mått. Ändå envisades folk med att försöka gå omkring hela tiden. Inte förrän ungefär en halvtimme in i konserten märktes det egentligen att den hade börjat, för då verkade de flesta ha hittat en plats som fick duga och övergick från att knuffas eller stå och babbla till att rikta blickarna mot scenen och lyssna på musiken. Så då kunde jag också göra det. Därefter var det väl efter förutsättningarna helt okej. Men jag fick nog ändå intrycket av att hela konserten i praktiken var en enda lång nedräkning till den avslutande The Final Countdown.

När folkmassorna skingrades efter konserten låg drivor med flaskor och burkar på marken. Vilka grisar folk är! Men det dröjde bara minuter innan den organiserade städningen var igång, varför jag misstänker att nedskräpningen inte var helt oväntad.

Idag tog jag en tur på stan igen och tittade på Rix FM Festival för tredje året i rad. Regnet hängde i luften och somliga i publiken var hänsynslösa nog att fälla upp sina paraplyer (tills de blev tillsagda av vakterna, ha!), men trängseln var nu förstås ingenting mot den i fredags, så jag stod mest där och hade det lugnt och småtrevligt och lyssnade på uppträdandena. Det var första gången jag var på denna sorts tillställning ensam, och till en början tyckte jag att det var lite småtrist. Det är väl ungefär som med melodifestivalen, att kommenterandet är en stor del av nöjet och när man själv är tyst hör man mest hur alla andra står och snackar omkring en. Men allt eftersom det dök upp mer och mer populära artister på scenen blev publiken också mer fokuserad. Så även denna konsertkväll får väl ett "helt okej" som omdöme. Ändå skippade jag slutet och missade ett par av de rätt skapliga artisterna.

Ja, så atte, det var det kulturkalaset dårå. Det vore lögn att påstå att jag känner mig sliten av det, men det passerade åtminstone inte helt obemärkt förbi mig.