torsdag 30 april 2009

Sista april igen

En sak som väl är lite underligt att jag inte bloggade om under mitt första år i Göteborg är Chalmerskortegen. Jag var ändå och tittade på den förra året, fast mest just för att det var första gången och jag tyckte att det hörde till saker som jag "borde" göra. Sedan var det inte så roligt, jag stod länge i den kalla blåsten och väntade, blev påkörd av barnvagnar, påvält av parkerade cyklar och full av pollen i ögonen. När spektaklet väl nådde fram till där jag stod orkade jag inte vara kvar så länge. Jag var inte imponerad och det här var en av de tre, fyra företeelser som jag så långt hade tänkt "det var ändå bättre i Linköping" om. Då jämförde jag förstås med någon varm SOF-kortege, men ändå. Fast jag tyckte väl inte att det passade sig att vara så negativ om något i min nya stad, som jag ju annars var så positiv till, så möjligen var det därför jag undvek att blogga om det.

Annars berodde det kanske på att jag egentligen inte är särskilt road av just den här högtiden alls. Göteborgskusinen gjorde mig förresten förra året uppmärksam på att jag säger sista april och inte valborg som de flesta andra gör. Vi funderade på om det var geografiskt betingat, men jag tror inte det. Jag tycker att det verkar som om de flesta säger valborg. Jag pratar visserligen om valborgsmässoafton, och för den delen valborgsmässofirande om jag har anledning, men som sagt har jag ju för det mesta inte det. Och i år struntar jag helt och hållet i hela grejen, trots att sommarvädret antagligen skulle göra exempelvis kortegetittande mer behagligt den här gången.

Men man kan ju vara ute ändå, som vilken sommardag som helst. Det har jag varit också. Kombinationen av den sköna värmen och det överdådiga blommandet i trädgårdarna omkring mig kan nog göra att den här dagen blir svårslagen sett till naturskönhet när året sammanfattas.