tisdag 10 mars 2009

Studenthjärnan bloggar av sig

Det har varit en liten svacka för isländskan under inledningen av den här terminen. Ändå märkte jag nu plötsligt att jag skrev är där det hade varit helt naturligt att välja ordet finns på svenska. Jag misstänker allt en liten influens från Nordens latin där.

Och igår kväll skrev jag en femsidorsuppsats om isländska dialekter. Bara så där. Ja, nästan i alla fall. Den skulle helst ha varit inlämnad för ett par veckor sedan. Man kan ju undra varför jag inte skrev den vilken slö dag som helst under terminens första månad då. Fast alla som någon gång har varit eller träffat en student vet väl egentligen svaret. Frågan är faktiskt ganska dum. Det är ju så att människor av naturen gillar utmaningar och att jobba under press så mycket att vi med glädje och fullt medvetet samlar på oss så mycket arbete det bara går tills det blir helt oundvikligt att ta itu med något av det, eller helst alltihop på en gång. Skulle inte tillvaron bli alldeles väldigt lugn och enformig annars?

Fast det är klart, man kunde ju slippa förakta sig själv för att man plötsligt inbillar sig att man ska klara en månads jobb på en vecka eller så. Det är bättre att helt enkelt bara visa att det är möjligt än att lägga energi på utbrott mot sig själv.