måndag 16 mars 2009

Snuten

På fjärde dagen insåg tydligen den skumma förkylningen att den varit för mesig, så då tog den till det tunga artilleriet. Bah! sa jag (lite extra täppt) och slog tillbaka med en rask promenad i den svala dimman. Det fungerade utmärkt tills jag kom hem och blev halvt ihjälskrämd av en skällande hund innanför dörren. Då höll jag på att kvävas av allt snor jag i förskräckelsen satte i halsen.

Nu ska jag för säkerhets skull hantera det här på det gamla vanliga sättet: med en stillsam pluggkväll framför datorn och fullt av pappersnäsdukar på alla avlastningsytor omkring mig.