lördag 22 november 2008

Mörkerutsikt och lite kvällsfantasier

Hade jag varit mörkrädd skulle jag antagligen gå miste om sådant här, så vilken tur att jag är lite dumdristigt oförsiktig ibland. Äsch, nu var det inte särskilt farligt uppe på Skansberget när jag var där uppe ikväll, trots att det var mörkt och de flesta som befann sig där var beväpnade med hundar. Det var bara lite kallt om fingrarna som skulle försöka hålla kameran någorlunda stadigt.

Idag har nämligen något som liknar vinter kommit även till Göteborg. Ett tunt lager florsocker låg pudrat på pepparkakshustaket mittemot när jag tittade ut i morse, och stannade underligt nog kvar hela dagen. När jag sedan kom ut i frostkylan började jag så smått fundera över om jag verkligen kommer att kunna hålla mig till sommarjacka ända fram till jul, vilket är planen. Fast nu frös jag inte om mer än händerna i alla fall. Om den mäktiga utsikten hade med saken att göra vet jag inte riktigt.

Åt ena hållet. Julgranen som sticker upp borta till höger är alltså det maskerade Lisebergstornet.


Åt andra hållet. Ni känner antagligen igen Masthuggskyrkan, som för enkelhetens skull inte har klätt ut sig till gran.


Vad härligt spökkusligt det är när gamla tysta stenbyggnader står och lyser med dörren på vid gavel i kvällsmörkret!


På nervägen tog jag trapporna, och hittade då tjusiga istappar som hängde och dekorerade valvet som hyllpapper. Men just när jag skulle studera dem närmare hördes tunga steg som närmade sig i trappan ovanför. För att inte skrämma killen som var på väg ner lämnade jag därför det mörka valvet och begav mig ner på de myspysigt julskyltade gatorna i idyll-Haga igen. Från spökhistoria till Kajsa Kavat på en halv minut. Här är allt en saga.