onsdag 23 april 2008

Hjul är allvarliga grejer

Av någon anledning har det blivit så att små trähjul är en bristvara och därmed också något extremt värdefullt på den experimentstation där jag jobbar. Att hitta ett användbart hjul på golvet är ungefär som att snava över en guldklimp. Hjulen återanvänds gång på gång och räddas så gott det går från limrester, vilket leder till många och långa stunder av bändande, filande, hackande, täljande och pillande på dessa små träbitar.

Till slut börjar man, liksom i många andra tunga och allvarsamma yrken, lätta upp stämningen med en viss jargong. Själv börjar jag bli farlig med mina hjulrelaterade ordvitsar. Igår var det nog som värst, och den dagens arbetskamrater verkade inte riktigt uppskatta mina skojförsök.

Ett exempel:

Kollega 1: "Aaargh! Jag hatar hjulen!"
Jag (till skolelev intill): "Jaså, här står han och säger att han hatar julen. Jag tycker att den brukar vara rätt så trevlig. Man kan vara ledig och byta julklappar och så där."
Kollega 1 (surt): "Jätteroligt."

Ett annat exempel:

Kollega 2 tappar ut hjul på golvet, svär och dyker ner bredvid mig.
Jag: Nu är det hjul igen! God hjul!
Kollega 2 (irriterat): "Haha."

Är vi inte i Göteborg kanske? Jag trodde att det var sådant här som gällde här. Men jag behöver nog träna ett tag för att få lite mer finess på ordvitseriet. Jag fattade i alla fall snabbt vinken, höll tyst och återgick till hjulstädningen.